Religiösa debatter och rädsla för tryck i Indien

Tryck skapade möjligheten till en stor cirkulation av idéer och introducerade en ny värld av debatt och diskussion. Även de som inte var oeniga med etablerade myndigheter kunde nu skriva ut och cirkulera sina idéer. Genom det tryckta meddelandet kunde de övertyga människor att tänka annorlunda och flytta dem till handling. Detta hade betydelse på olika livsområden.

Inte alla välkomnade den tryckta boken, och de som också hade rädsla för den. Många var oroliga för effekterna att den enklare tillgången till det tryckta ordet och den bredare cirkulationen av böcker kunde ha på människors sinnen. Det fruktades att om det inte fanns någon kontroll över vad som trycktes och läste så kan rebelliska och irreligiösa tankar spridas. Om det hände skulle myndigheten av värdefull “litteratur förstöras. Uttryckt av religiösa myndigheter och monarker, liksom många författare och konstnärer, var denna ångest grunden för utbredd kritik av den nya tryckta litteraturen som hade börjat cirkulera.

Låt oss betrakta implikationen av detta på en livsfär i tidigt moderna Europa, nämligen religion.

 År 1517 skrev den religiösa reformatoren Martin Luther nittio fem avhandlingar som kritiserade många av de romersk -katolska kyrkans praxis och ritualer. En tryckt kopia av detta publicerades på en kyrkodörr i Wittenberg. Det utmanade kyrkan att debattera sina idéer. Luthers skrifter reproducerades omedelbart i stora antal och läste brett. Detta ledde till en uppdelning inom kyrkan och till början av den protestantiska reformationen. Luthers översättning av Nya testamentet sålde 5 000 exemplar inom några veckor och en andra upplaga dök upp inom tre månader. Djupt tacksam för att skriva ut, sa Luther: “Tryck är Guds ultimata gåva och den största.” Flera forskare tror faktiskt att tryck medförde en ny intellektuell atmosfär och hjälpte till att sprida de nya idéerna som ledde till reformationen.

  Language: Swedish